Flytt igen!

Blev så satans less på att blogspot inte gjorde som jag sa så bytte till blogg.se istället.

Välkommen att besöka min nya blogg här!

33. Vandren i mörkrets korridorer

Nu ska jag berätta vad som får en att känna sig helt värdelös som person:

1. Att vara arbetslös
Det finns inget mer oroande och ångestladdat. Även om jag inte är arbetslös förrän om fem dagar befinner det sig ändå ett stort imploderande svart hål i min mage som bara skriker att jag är värdelös. Jag vill inte lyssna men det dementorerna i mig tvingar mig.

2. Arbetsförmedlingen
Även om de var assnälla och bah "Emilia bedöms har goda möjligheter till arbete" så känns det helt fruktansvärt att få en handlingsplan och krav på att lämna in listor på vilka jobb jag söker (även fast jag inte vill ha pengar av dom).

Jag har det ändå bra, jag bedöms ha goda möjligheter till jobb, är frisk, har ingen familj att försörja och jag har dessutom lön september ut. Försök då förstå de människor som är långtidsarbetslösa som känner som jag men gånger fyratusen. Vilket mörker.

32. Dieter och komplex

På min arbetsplats är majoriteten kvinnor. Starka och duktiga allihopa, begåvade och kompetenta. De jobbar hårt och sliter, lyfter, drar och flyttar tunga kroppar dagar och nätter. Men jag märker att det är något som inte stämmer. Visst tjänar den man som jobbar i huset, 25 år gammal, lika mycket som en av de mest kompetenta kvinnorna på 55 år och visst är lönen inte fantastisk men det är något annat som är fel. Bland dessa starka, hårt arbetande kvinnor går så himla många på diet. 5:2 dieten, LCHQ, GI. Alla pratar om kost och vikt och det gör mig så förskräckt. Jag förstår att de vill gå ner i vikt, det vill många människor göra men att omfattningen är så stor. Är det så vanligt att folk mår dåligt över sin kropps storlek? Är det så vanligt att folk äter kosttillskott och avstår fika?

Klicka gärna på dessa länkar och läs vad denna kloka, kloka människa har att säga.

Svält som könsnorm

Det konstruerade kroppsidealet

Riot not diet    
(håller dock inte helt med om att dieter alltid är dåliga)

31. Motivation

Som bekant har jag ett träningsprogram som bara inkluderar 3 pass i veckan men jag finner det ändå svårt att hinna med dessa och ännu svårare att motivera mig själv att komma ut.
Så igår när jag missat sista passet för veckan blev jag sur och bestämde att i morgon, i morgon är det jag som sticker ut och springer. När jag vaknade i morse visste jag precis vad som väntade, regnet öste ner och jag tänkte NU FÅRU FAN VISA ATT DU INTE ÄR EN JÄVLA MES. Jag åt min gröt och gick till jobbet, hela tiden med löppasset i bakhuvudet. På lunchen satte jag mig ner och laddade ner appar, Zombies, run!,  Nike training club och en jättesnäll app som heter Pepp.

Kom hem, åt min överblivna matlåda från lunchen och satte mig framför apparna. Gjorde mig mentalt redo, plockade fram en kexchoklad, tittade på den, sa till mig själv att "springer du får du äta en ruta av den här". Lyssnade på Pepp som berättade om hur bra jag skulle må av ett träningspass och hur dåligt jag skulle må utan. Som berättade hur bra jag är och att jag duger precis som jag är.

Så värmde jag upp med att dansa, vilket är det roligaste jag vet. Jag dansade igång benen och höfterna, vristerna och låren, axlarna, ryggen och vaderna. Sedan sprang jag till ljudet av Zombies, run! och lyckades springa dubbelt så långt som var tänkt.

Ladda för guds skull ner Zombies, run! för det är en fantastisk app. Det är typ ett spel där levlar genom att fara ut och springa. Du springer ifrån Zombies som låter bakom dig, du får olika missions, samlar förnödenheter och ammunition och vakterna i tornet ropar att du ska springa fortare. 28 kronor kostar den men det är så värt, så värt.

30. Det hetaste tipset jag fått

är att koka brända kastrullbottnar i vatten med bakpulver i. Det var så bra att jag var tvungen dela med mig. Kan ni förstå hur många vredesutbrott detta skulle stoppa om fler visste?

Källa: Google 

29. Tònleikar i bilder

Hittade dessa bilder från vår projektkonsert i Januari och måste bara dela med mig! Projektet var bland det slitigaste men också roligaste jag någonsin gjort och ibland tänker jag att jag, Emma och Sofia borde bli kulturentreprenörer då vi lyckades så bra. Funderar ni på vad ni ska göra för projekt tycker jag absolut att ni ska anordna ett evenemang, det är verkligen hur kul som helst och väldigt nyttigt och utvecklande!

 Vår konferencier och favorit Tilde-Ristin, klädd i ljusslingor.

 TellUs med Maja, Sabina, Simon och Emil i bild.

 Sara Nutti och Elin Brokvist var fantastiska.

 Barnen med Filip Lundgren närmast i bild.

 Världens show av Rubberband som numera heter Jam at the Olympics. Typ det bästa jag hört och sett.

Arrangörer, konferencier och Rubberband/Jam at the Olympics. 

Alla bilder är tagna av Adina Nyström!

28. Gymnasiet, I totally miss you

Jag drabbades just av en enorm känsla av vemod och saknad. Jag vill så gärna gå över kullerstenen mot språklådan i stor halsduk och höstvind. Dricka Cacao Creme i biblioteket och kämpa med projektarbete och/eller bara svamla. Svamla hela tiden, varje dag med svamliga, fnissiga kompisar som inte orkar plugga, bara göra sangria och äta sura hårda godisar. Jag saknar att hata språklådan och jag saknar matsalen. Jag saknar att springa till bussen och jag saknar min så insiktsfulla, kloka klass. Jag saknar att låna ett tangentbord och lämna ID-kortet i pant. Jag saknar saknar saknar biblioteket. Jag saknar biblioteket och dess många bord på rad, små grupprum, tidningshylla, Ottar, de feministiska bibliotekarierna och de stora fönsterna mot museet.
Det är först nu jag insett att jag älskade gymnasietiden. Jag älskade mitt sista år på gymnasiet så oerhört och jag önskar att jag fick uppleva det tiden igen. Nu bor vi i olika städer, jobbar, pluggar, har inte tid.